{"id":860,"date":"2026-09-16T12:00:00","date_gmt":"2026-09-16T10:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/?post_type=exmediatt&#038;p=860"},"modified":"2026-09-20T19:07:55","modified_gmt":"2026-09-20T17:07:55","slug":"det-ryska-luftforsvarets-anatomi-fullstandig-genomgang-av-systemet-pantsir","status":"publish","type":"exmediatt","link":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/media-tt\/det-ryska-luftforsvarets-anatomi-fullstandig-genomgang-av-systemet-pantsir\/","title":{"rendered":"Det ryska luftf\u00f6rsvarets anatomi | Fullst\u00e4ndig genomg\u00e5ng av systemet \u00abPantsir\u00bb"},"content":{"rendered":"<div class=\"exmediatt-transcript\">\n<div class=\"exmediatt-transcript__turn exmediatt-transcript__turn--speaker-01\">\n<p class=\"exmediatt-transcript__speaker\">\u0410\u043d\u0436\u0435\u043b\u0456\u043a\u0430 \u041a\u0430\u043b\u044c\u0447\u0435\u043d\u043a\u043e<\/p>\n<p class=\"exmediatt-transcript__speech\">Detta \u00e4r Pantsir. Under 30 \u00e5r har den f\u00f6r\u00e4ndrats till oigenk\u00e4nnlighet. Fr\u00e5n ett sj\u00e4lvg\u00e5ende luftv\u00e4rnssystem till en hel familj av maskiner anpassade f\u00f6r helt olika uppgifter. Den placeras p\u00e5 mobila plattformar, speciella torn och till och med p\u00e5 taket av civila byggnader. Bland annat mitt i centrala Moskva. Nyligen rapporterade Holgeng h\u00f6gprecisionskomplex om \u00e4nnu en leverans av Pantsir till det ryska f\u00f6rsvarsministeriet, och h\u00e4vdade att komplexet fullt ut bekr\u00e4ftar de angivna egenskaperna under verkliga f\u00f6rh\u00e5llanden och bildar en p\u00e5litlig skyddskupol \u00f6ver trupperna. Ironiskt nog, trots att den \u00e4r speciellt moderniserad f\u00f6r att bek\u00e4mpa ukrainska dr\u00f6nare, f\u00f6rst\u00f6rs den massivt av just dr\u00f6nare. Idag ska vi analysera hur den \u00e4r konstruerad, hur effektiv den egentligen \u00e4r och varf\u00f6r dess nyaste modifieringar knappt liknar originalet. Jag heter Anzhelika Kalchenko, det h\u00e4r \u00e4r milit\u00e4rrapporten. Vi b\u00f6rjar.<\/p>\n<p>Utvecklingen av Pantsir p\u00e5b\u00f6rjades vid Tulas konstruktionsbyr\u00e5 f\u00f6r byggnadsapparater som en efterf\u00f6ljare till det sovjetiska Tunguska-systemet. Den f\u00f6rsta experimentella prototypen visades redan 1995, men v\u00e4gen till arm\u00e9n visade sig vara l\u00e5ng. Serietillverkningen startade f\u00f6rst under andra h\u00e4lften av 2000-talet, och komplexet togs officiellt i tj\u00e4nst av Ryssland f\u00f6rst 2012. N\u00e4stan 20 \u00e5r mellan den f\u00f6rsta prototypen och stridsberedskapen. Inledningsvis var Pantsirs uppgift relativt smal \u2013 att skydda viktiga milit\u00e4ra och ekonomiska objekt, samt att skydda batterier av l\u00e5ngr\u00e4ckviddiga luftv\u00e4rnssystem av typen S-300 och S-400 fr\u00e5n precisionsvapen. Intressant nog kom detta komplex i kontakt med Ukraina l\u00e5ngt f\u00f6re 2022. \u00d6ppna k\u00e4llor har registrerat Pantsir-S1 i det ockuperade Donbas redan vintern 2014\u201315 i omr\u00e5det kring Debaltseve, och senare \u00e4ven i Chachtarsk, Makijivka och Luhansk.<\/p>\n<p>Men det var just det fullskaliga kriget mot Ukraina som tvingade ryssarna att skriva om detta koncept. Erfarenheterna fr\u00e5n strid visar att det st\u00f6rsta hotet inte l\u00e4ngre \u00e4r kryssningsrobotar eller flygplan, utan massattacker av dr\u00f6nare, som \u00e4r billiga i j\u00e4mf\u00f6relse. Och komplexet, som var avsett att f\u00f6rinta enstaka h\u00f6gteknologiska m\u00e5l, var tvunget att snabbt byggas om f\u00f6r en helt annan typ av krigf\u00f6ring. Ja, under de senaste \u00e5ren har en hel serie modifieringar av Pantsir dykt upp. Varje efterf\u00f6ljande version p\u00e5minner allt mindre om originalet fr\u00e5n 2012. Men f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur l\u00e5ngt de senare moderniseringarna har g\u00e5tt, b\u00f6r vi f\u00f6rst analysera hur den grundl\u00e4ggande Pantsir-S1 \u00e4r konstruerad, den som allt b\u00f6rjade med.<\/p>\n<p>Konstruktionsm\u00e4ssigt \u00e4r det en hybrid som kombinerar b\u00e5de kanoner och raketer i en och samma maskin. F\u00f6r m\u00e5l p\u00e5 kort avst\u00e5nd anv\u00e4nds tv\u00e5 tv\u00e5pipiga automatiska kanoner 2A38M kaliber 30 millimeter, som tillsammans kan uppn\u00e5 en eldhastighet p\u00e5 upp till 5 000 skott per minut p\u00e5 ett avst\u00e5nd upp till 4 kilometer. Detta \u00e4r en sorts sista f\u00f6rsvarslinje n\u00e4r m\u00e5let redan \u00e4r f\u00f6r n\u00e4ra f\u00f6r en raket. F\u00f6r l\u00e4ngre avst\u00e5nd \u00e4r komplexet utrustat med 12 tv\u00e5stegs fastbr\u00e4nsleraketer 57E6 med radiokommando-styrning. Var och en \u00e4r 3,2 meter l\u00e5ng. Stridshuvudet av stavtyp v\u00e4ger 20 kilo, varav 5,5 kilo \u00e4r spr\u00e4ngmedel. Raketen kan skjuta ner m\u00e5l som flyger med en hastighet upp till 1 000 meter per sekund. Det \u00e4r n\u00e4stan tre mach. Som j\u00e4mf\u00f6relse flyger en granat fr\u00e5n ett Grad-MLRS med en hastighet av omkring 700 meter per sekund. Det betyder att Pantsir kan skjuta ner \u00e4ven s\u00e5dana m\u00e5l. Nedslagszonen f\u00f6r basversionen \u00e4r fr\u00e5n 1,2 till 20 kilometer i r\u00e4ckvidd och upp till 15 kilometer i h\u00f6jd. Den angivna sannolikheten f\u00f6r tr\u00e4ff med en raket \u00e4r fr\u00e5n 70 % till 90 %, beroende p\u00e5 m\u00e5ltyp.<\/p>\n<p>Men sj\u00e4lva vapnet \u00e4r bara h\u00e4lften av komplexet. Det mest kritiska \u00e4r hur det hittar och f\u00f6ljer ett m\u00e5l. Medan vi analyserar styrningen av Pantsir, prenumerera p\u00e5 kanalen f\u00f6r att alltid vara uppdaterad om de senaste milit\u00e4ra nyheterna. S\u00f6kandet efter m\u00e5l utf\u00f6rs av Pantsir med hj\u00e4lp av en roterande tredimensionell radarstation med fasstyrd antenn. S\u00e5 snart ett m\u00e5l uppt\u00e4cks \u00f6verf\u00f6rs det till en separat m\u00e5lf\u00f6ljningsradar. Om radarn \u00e4r avst\u00e4ngd eller om dess arbete st\u00f6rs av st\u00f6rs\u00e4ndningar, kan komplexet g\u00e5 \u00f6ver i passivt l\u00e4ge och f\u00f6lja m\u00e5let med hj\u00e4lp av ett optoelektroniskt system som kombinerar en v\u00e4rmekamera och en tv-kanal. Allt detta styrs av en bes\u00e4ttning p\u00e5 tre personer \u2013 en bef\u00e4lhavare, en operat\u00f6r som sk\u00f6ter uppt\u00e4ckt och f\u00f6ljning av m\u00e5l samt styr deras f\u00f6rst\u00f6relse, och en f\u00f6rare-mekaniker. Samtidigt kan komplexet verka b\u00e5de autonomt och som en del av ett batteri med upp till sex maskiner samtidigt. Eldgivning kan ske b\u00e5de fr\u00e5n stillast\u00e5ende position och i r\u00f6relse, och operat\u00f6ren v\u00e4ljer sj\u00e4lv mellan automatisk m\u00e5lf\u00f6ljning eller manuell f\u00f6ljning via den optiska kanalen. F\u00f6r \u00f6vrigt tillf\u00e5ngatog territoriella f\u00f6rsvarsstyrkor i Mykolaiv-regionen tv\u00e5 Pantsir-S1 samtidigt i b\u00f6rjan av mars 2022.<\/p>\n<p>Basversionen av Pantsir var placerad p\u00e5 ett Kamaz-6560-chassi. Och \u00e4ven om en s\u00e5dan konfiguration i teorin gav komplexet r\u00f6rlighet, ledde den i praktiken, p\u00e5 grund av den stora h\u00f6jden och den smala basen, till att maskinen var ben\u00e4gen att v\u00e4lta och hade d\u00e5lig terr\u00e4ngframkomlighet. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r Kamaz-chassit det vanligaste, men l\u00e5ngt ifr\u00e5n det enda som anv\u00e4nds. Det finns \u00e4ven hjulburna varianter baserade p\u00e5 vitryska MZKT och tyska MAN. Utvecklarna f\u00f6ruts\u00e5g \u00e4ven bandbaserade versioner, s\u00e5som en arktisk variant p\u00e5 chassit DT-30PM och ett GM-bandchassi. Ut\u00f6ver dessa finns \u00e4ven marina versioner som finns p\u00e5 vissa ryska fartyg och levereras till Nordkorea.<\/p>\n<p>I slut\u00e4ndan levererades alla de f\u00f6rsta Pantsir p\u00e5 MAN SX-45. Men inte till Ryssland, utan till F\u00f6renade Arabemiraten, som redan \u00e5r 2000 best\u00e4llde 50 komplex f\u00f6r 734 miljoner dollar. \u00c5r 2020 tillf\u00e5ngatog pro-regeringsstyrkor i Libyen till och med en Pantsir-S1 p\u00e5 ett s\u00e5dant chassi fr\u00e5n en soldat i den Libyska nationalarm\u00e9n, som st\u00f6ddes av Ryssland. Senare transporterades komplexet i hemlighet till Tyskland, och d\u00e4rifr\u00e5n med ett C-17 milit\u00e4rtransportflygplan direkt till USA. I London skrevs det att amerikanerna fruktade att robotsystemet skulle kunna skjuta ner civila flygplan om det hamnade hos vapensmugglare eller militanter i det krigsh\u00e4rjade landet.<\/p>\n<p>N\u00e4r vi \u00e5terv\u00e4nder till Kamaz-chassit kan vi minnas \u00e4nnu ett illustrativt fall i Serbien 2021. P\u00e5 en omfartsv\u00e4g utanf\u00f6r Belgrad v\u00e4lte en Pantsir-S1 som var p\u00e5 v\u00e4g till ett milit\u00e4rt \u00f6vningsf\u00e4lt med tre raketer ombord. En av dem f\u00f6ll till och med ut ur tornet. Som ett resultat av olyckan skadades tre milit\u00e4rer, och trafiken p\u00e5 ringleden fick stoppas i b\u00e5da riktningarna. De f\u00f6rsta allvarliga bristerna i basversionen ryssarna<\/p>\n<p class=\"exmediatt-transcript__speech\">Korrigeringar p\u00e5b\u00f6rjades n\u00e4stan omedelbart efter att systemet tagits i bruk, och moderniseringar har inte upph\u00f6rt sedan dess. \u00c5r 2015 kom Pantsir-S2 med en ny radarstation f\u00f6r detektering, som fick tv\u00e5 antennarrayer ist\u00e4llet f\u00f6r en. Detta \u00f6kade hastigheten i insamlingen av data om luftsituationen. Enkelt uttryckt b\u00f6rjade systemet se situationen i luften snabbare. Efter det utvecklades Pantsir-SM. Den \u00f6vergripande arkitekturen f\u00f6rblev densamma, men radarn kan nu uppt\u00e4cka luftm\u00e5l p\u00e5 ett avst\u00e5nd upp till 75 km, vilket \u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket som basmodellen. F\u00f6r denna utvecklades ocks\u00e5 en ny missil med en \u00f6kad r\u00e4ckvidd upp till 40 km. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen visades systemet offentligt p\u00e5 forumet &quot;Armiya-2019&quot;, monterat p\u00e5 ett hjulchassi av typen &quot;Tornado&quot; med bepansrad hytt och f\u00f6rst\u00e4rkt minskydd. Och i b\u00f6rjan av 2024 slutf\u00f6rdes testerna av Pantsir-SMSV, en version f\u00f6r arm\u00e9ns luftv\u00e4rn p\u00e5 ett bandchassi GM-59-70, samma som anv\u00e4nds i systemen &quot;Tor&quot;, &quot;Buk&quot; och &quot;Tunguska&quot;. Detta m\u00f6jliggjorde eskort av trupper och l\u00e5ngr\u00e4ckviddiga luftv\u00e4rnssystem i terr\u00e4ng, och samtidigt en enhetligg\u00f6ring av tekniken mellan olika system.<\/p>\n<p>P\u00e5 mindre \u00e4n 10 \u00e5r fick systemet dubbelt s\u00e5 l\u00e5ng detektionsr\u00e4ckvidd, nya missiler och ett nytt chassi f\u00f6r olika typer av terr\u00e4ng. Men det verkliga genombrottet skedde n\u00e4r ryssarna ins\u00e5g att det fr\u00e4msta hotet inte l\u00e4ngre var flygplan eller kryssningsmissiler, utan sv\u00e4rmar av billiga dr\u00f6nare. Och f\u00f6r att l\u00f6sa detta problem tvingades man skapa en helt annan Pantsir. I augusti 2024 presenterade &quot;Holding&quot; f\u00f6r precisionssystem en version som skiljer sig radikalt fr\u00e5n allt tidigare. Pantsir-SMD. Detta \u00e4r ett station\u00e4rt luftv\u00e4rnssystem, skapat speciellt f\u00f6r att skydda industriella och administrativa objekt fr\u00e5n massattaquer med dr\u00f6nare. Till skillnad fr\u00e5n Pantsir-S1 \u00e4r denna modul helt befriad fr\u00e5n 30 mm automatkanoner. Systemet blev renodlat missilbaserat.<\/p>\n<p>Ist\u00e4llet d\u00f6k h\u00e4r en ny \u00f6vervakningsradar upp med en aktiv fasstyrd antennarray med m\u00e5tten 1,2 p\u00e5 1 meter. Detektionsr\u00e4ckvidden \u00e4r upp till 24 km och den kan samtidigt sp\u00e5ra upp till 20 m\u00e5l. I modulens fr\u00e4mre del installerades ytterligare en radar i millimeterbandet, l\u00e5nad fr\u00e5n tidigare versioner av Pantsir, samt en optoelektronisk station, likadan som p\u00e5 Pantsir-SM. \u00c4ven ammunitionen \u00e4ndrades. Nu \u00e4r det tv\u00e5 typer av missiler \u2013 12 standard med en avskjutningsr\u00e4ckvidd upp till 20 km, eller 48 speciella anti-dr\u00f6narmissiler TKB-1055 &quot;Gvozd&quot;, som \u00e4r mer kompakta med en r\u00e4ckvidd upp till 7 km och en avskjutningsh\u00f6jd upp till 5 km. Dessa missiltyper kan kombineras i olika proportioner beroende p\u00e5 uppgiften.<\/p>\n<p>\u00c4ven om praktiken att installera Pantsir-system p\u00e5 tak i Moskva har funnits sedan 2023, b\u00f6rjade ryssarna fr\u00e5n och med maj 2026 placera ut nya anti-dr\u00f6narversioner d\u00e4r i stor skala. Men n\u00e4r modulen modifierades tog utvecklarna bort en viktig detalj som senare visade sig vara kritisk. Saken \u00e4r den att ett renodlat missilsystem har en inbyggd fysisk brist. F\u00f6r TKB-1055-missilen, den som skapades speciellt mot dr\u00f6nare, \u00e4r den minsta avskjutningsr\u00e4ckvidden 500 meter. Detta inneb\u00e4r att alla m\u00e5l n\u00e4rmare detta avst\u00e5nd helt enkelt \u00e4r o\u00e5tkomliga f\u00f6r systemet. Det uppst\u00e5r en s\u00e5 kallad d\u00f6d zon, ett utrymme d\u00e4r Pantsir-SMD fysiskt inte kan skydda sig sj\u00e4lv. I den grundl\u00e4ggande Pantsir-S1 l\u00f6stes detta problem med automatkanoner. De slog ut allt som fl\u00f6g f\u00f6r n\u00e4ra f\u00f6r missilen. Men i SMD finns det inga kanoner alls. Det betyder att systemet, som skapades speciellt f\u00f6r att bek\u00e4mpa dr\u00f6nare, f\u00f6rlorade just det verktyg som effektivt f\u00f6rintar dr\u00f6nare p\u00e5 korta avst\u00e5nd. Billigt, snabbt, med h\u00f6g eldhastighet. Det resulterar i en paradoxal situation \u2013 ju n\u00e4rmare en dr\u00f6nare flyger mot anti-dr\u00f6narsystemet, desto mindre \u00e4r chanserna att den skjuts ner.<\/p>\n<p>Man b\u00f6r dock inte underskatta Pantsir-systemen. Hur allvarligt man p\u00e5 v\u00e4st ser p\u00e5 detta system visas av ett talande faktum. Det amerikanska f\u00f6retaget Lockheed Martin skapade en fullskalemodell av Pantsir-S1 baserad p\u00e5 en Peterbilt 320 lastplattform. Modellen beh\u00f6vs f\u00f6r att testa m\u00e5ls\u00f6kningssystemen p\u00e5 F-16 och F-18. Det vill s\u00e4ga att amerikanska piloter bokstavligen tr\u00e4nar p\u00e5 att identifiera och bek\u00e4mpa detta luftv\u00e4rn. Enligt data fr\u00e5n det nya Oryx-projektets monitor har minst 40 Pantsir-missil-kanonsystem bekr\u00e4ftats f\u00f6rst\u00f6rda sedan den fullskaliga invasionens b\u00f6rjan, och minst 6 till har skadats.<\/p>\n<p>Ett av de illustrativa exemplen intr\u00e4ffade i juli 1926. Soldater fr\u00e5n den 15:e separata brigaden f\u00f6r artillerirekonossering &quot;Svart skog&quot; slog ut en Pantsir-S1 med en dr\u00f6nare direkt p\u00e5 den ryska flygbasen Khalino i Kurskregionen. I klippen fr\u00e5n den publicerade videon syns det att systemet befann sig i stridsposition och skulle skydda flygplatsen mot dr\u00f6nare och kryssningsmissiler, men i attack\u00f6gonblicket fungerade det helt enkelt inte. Och detta \u00e4r inget undantag; videor publicerade av ukrainska f\u00f6rband registrerar regelbundet samma bild \u2013 Pantsir uppvisar sv\u00e5righeter just med att l\u00e5sa p\u00e5 sm\u00e5 dr\u00f6nare.<\/p>\n<p>Som ett exempel, i februari 1926 p\u00e5 omr\u00e5det f\u00f6r metallurgikombinatet &quot;Azovstal&quot; i det tillf\u00e4lligt ockuperade Mariupol, f\u00f6rst\u00f6rde piloter fr\u00e5n det 413:e regementet &quot;Rait&quot; en Pantsir-S1 p\u00e5 ett MZKT-chassi med en dr\u00f6nare. Pantsir har vandrat en v\u00e4g fr\u00e5n att vara ett system f\u00f6r skydd av strategiska objekt och S-300-batterier till att bli ett h\u00f6gt specialiserat anti-dr\u00f6narsystem. Och det \u00e4r just s\u00e5dana system som, utan \u00f6verdrift, varje arm\u00e9 i v\u00e4rlden letar efter idag. Det \u00e4r v\u00e4rt att erk\u00e4nna att sj\u00e4lva id\u00e9n och de l\u00f6sningar som lagts in i Pantsir faktiskt inte \u00e4r grundl\u00f6sa. Men kriget mot Ukraina har visat att \u00e4ven de nyaste versionerna forts\u00e4tter att regelbundet f\u00f6rlora mot just de m\u00e5l som de utvecklades f\u00f6r att bek\u00e4mpa.<\/p>\n<p>Rysslands skiktade luftv\u00e4rnssystem, som marknadsf\u00f6rs och moderniseras s\u00e5 aktivt, har fortfarande luckor som man under \u00e5r inte lyckats t\u00e4ppa till. Men det \u00e4r inte bara Rysslands markbaserade luftv\u00e4rn som f\u00f6r\u00e4ndras under krigets tryck. En betydande transformation med \u00e4ndrat syfte har \u00e4ven kryssningsmissilen Ch-101 genomg\u00e5tt. Vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r att ni ser den h\u00e4r videon, d\u00e4r vi i detalj g\u00e5r igenom dess evolution\u00e4ra v\u00e4g och faktiska anv\u00e4ndning. Det var allt fr\u00e5n mig. Jag heter Anzhelika Kalchenko, detta \u00e4r Militarnyi Dopovidaye. Vi ses!<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"exmediatt-transcript__turn exmediatt-transcript__turn--speaker-unknown\">\n<p class=\"exmediatt-transcript__speaker\">Ok\u00e4nd talare<\/p>\n<p class=\"exmediatt-transcript__speech\">Regiss\u00f6r Mykola Nosok<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"_exmediatt_source_url":"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=mkNsTIPUmPM","_exmediatt_original_title":"\u0410\u043d\u0430\u0442\u043e\u043c\u0456\u044f \u0440\u043e\u0441\u0456\u0439\u0441\u044c\u043a\u043e\u0457 \u041f\u041f\u041e | \u041f\u043e\u0432\u043d\u0438\u0439 \u0440\u043e\u0437\u0431\u0456\u0440 \u043a\u043e\u043c\u043f\u043b\u0435\u043a\u0441\u0443 \u00ab\u041f\u0430\u043d\u0446\u0438\u0440\u044c\u00bb","_exmediatt_published_date":"2026-09-16","_exmediatt_ai_job_id":"yt_20260920_0f2e5c4b85e74218b7589b96c44f8f33","_exmediatt_duration":809,"footnotes":""},"exmedia-tt-category":[100],"class_list":["post-860","exmediatt","type-exmediatt","status-publish","hentry","exmedia-tt-category-ukraina"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/860","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt"}],"about":[{"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/exmediatt"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/860\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":862,"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/860\/revisions\/862"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=860"}],"wp:term":[{"taxonomy":"exmedia-tt-category","embeddable":true,"href":"https:\/\/wplab.dev.extrude.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmedia-tt-category?post=860"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}